Kaos!!
Ja, det började ju som en bra torsdagsmorgon. Sängen var så skön att ligga i så vi stannade där till klockan 8, skulle ha gått upp när klockan ringde. Ner i duschen, Alva var redan nere, Anton låg kvar uppe i sängen och mös. Jag plockade fram kläder till lillfröken som hon klädde på sig utan protester, jag fick oxå på mig kläderna sedan kom Anton ner och tog på sig sina kläder. ( underbara barn )
Frukost var det dags för sedan....Anton ville ha prickis med paprika och mjölk. Alva yoghurt och cornflakes, men när hon såg att jag hade müsli ville hon oxå ha, och honung på en sked. Sedan satt de och retades och tjafsade, Alva åt ingenting förrän jag matade henne, sedan började hon själv.
Nu började jag bli lite stressad, egentligen bara mitt eget fel, jag hade kunnat gå upp tidigare. Det kände barnen av så de började masa....och jag blev ännu argare och blev en monstermamma, tycker inte om mig själv när monstret anfaller, inte barnen heller.
När vi var färdiga för bilen så hittar jag inte nycklarna, jag visste att de skulle ligga i min väska...men efter mycket letande och lite svärande inombords tittar jag i bilen....mycket riktigt, där låg de, i den låsta bilen.
Som tur var så hade vi en reservnyckel till huset, så jag kunde ta ut Antons cykel från förrådet så vi cyklade till dagis och jobbet. Jag började jobba 9.30, klockan 9 lämnade vi Stampers, och 9.35 var jag på jobbet. Oj oj vilken början...hihi. Nu känns det bättre. Kram kram på mig och mina underbara barn och min man.
Frukost var det dags för sedan....Anton ville ha prickis med paprika och mjölk. Alva yoghurt och cornflakes, men när hon såg att jag hade müsli ville hon oxå ha, och honung på en sked. Sedan satt de och retades och tjafsade, Alva åt ingenting förrän jag matade henne, sedan började hon själv.
Nu började jag bli lite stressad, egentligen bara mitt eget fel, jag hade kunnat gå upp tidigare. Det kände barnen av så de började masa....och jag blev ännu argare och blev en monstermamma, tycker inte om mig själv när monstret anfaller, inte barnen heller.
När vi var färdiga för bilen så hittar jag inte nycklarna, jag visste att de skulle ligga i min väska...men efter mycket letande och lite svärande inombords tittar jag i bilen....mycket riktigt, där låg de, i den låsta bilen.
Som tur var så hade vi en reservnyckel till huset, så jag kunde ta ut Antons cykel från förrådet så vi cyklade till dagis och jobbet. Jag började jobba 9.30, klockan 9 lämnade vi Stampers, och 9.35 var jag på jobbet. Oj oj vilken början...hihi. Nu känns det bättre. Kram kram på mig och mina underbara barn och min man.
Kommentarer
Trackback
