Sommarlov!!
Idag är första dagen på Antons första sommarlov, ja jag tycker det även om han bara har gått förskoleklass, för allt är så mycket allvarligare nu än när jag gick i skolan. När jag var sex år gick jag på lekis....vi lekte, pysslade och var ute. Nu är en dag i förskoleklassen lite mer lik en vanlig skoldag kan jag tycka.
Igår hade Kila skola avslutning i Sätrarunns kyrka 17.30. Det hade regnat nästan hela dagen, men fram på eftermiddagen vid tre så sprack det upp och solen höll sig framme nästan hela kvällen.
När Anton var mindre ville han absolut inte gå med kyrkisgruppen in i kyrkan på avslutningen, han ville sitta med oss, varje gång, ville asolut inte stå framme och sjunga på några sånger de hade övat på. Så jag hade inte gjort så stor sak av att det var avslutning i kyrkan igår, hade inte frågat om de skulle sjunga eller så, jag har märkt att då får han lite prestationsångest.
Så när jag kom till kyrkan stod han där med sin klass och sa...:- Mamma skynda dig in i kyrkan....nu på en gång, vi kommer snart. Sedan kom hela skolan intågande och förskoleklassen och ettorna gjorde det första framträdandet, de sjöng tre sånger, jag såg nästan ingenting av det jag filmade för tårarna bara forsade.....min lilla Anton stod där längst fram och sjöng alla sånger och hängde med i alla rörelser.....jag gråter till och med nu när jag tänker tillaka på det. Så nu är det officiellt, jag är precis som min lilla mamma, gråter vid alla tillställningar som de egna barnen är med på.
Igår hade Kila skola avslutning i Sätrarunns kyrka 17.30. Det hade regnat nästan hela dagen, men fram på eftermiddagen vid tre så sprack det upp och solen höll sig framme nästan hela kvällen.
När Anton var mindre ville han absolut inte gå med kyrkisgruppen in i kyrkan på avslutningen, han ville sitta med oss, varje gång, ville asolut inte stå framme och sjunga på några sånger de hade övat på. Så jag hade inte gjort så stor sak av att det var avslutning i kyrkan igår, hade inte frågat om de skulle sjunga eller så, jag har märkt att då får han lite prestationsångest.
Så när jag kom till kyrkan stod han där med sin klass och sa...:- Mamma skynda dig in i kyrkan....nu på en gång, vi kommer snart. Sedan kom hela skolan intågande och förskoleklassen och ettorna gjorde det första framträdandet, de sjöng tre sånger, jag såg nästan ingenting av det jag filmade för tårarna bara forsade.....min lilla Anton stod där längst fram och sjöng alla sånger och hängde med i alla rörelser.....jag gråter till och med nu när jag tänker tillaka på det. Så nu är det officiellt, jag är precis som min lilla mamma, gråter vid alla tillställningar som de egna barnen är med på.
Kommentarer
Postat av: Anonym
hihi lilla mammsen :) Måste få se det ni spelade in sen. Försöker planera in så att vi kommer nån gång i början av Juli...vi får se när det blir exakt. kram
Postat av: Tove
Å jag fick tårar i ögonen när jag läste om det.. hehe.. kram
Postat av: Farmor
O vad glad man blir man hade velat vara med kram
Postat av: Anonym
jag ler inom mej minns att du var en hejare på att sjunga och även adam.
sansans mamma
Trackback
